Och det finns saker jag inte förstår.
Jag förstår att man som djurägare älskar sina djur, för det mesta i alla fall. Jag förstår också att det kan vara besvärligt om sällskapsdjuret måste besöka veterinär. Dyrt som attan. Bra att det då finns försäkringar, så man kan få hjälp med ekonomin den vägen.
Vad jag INTE förstår är att man försäkrar ormar, råttor, möss, hamster osv. Hamstern har en förväntad livslängd av 2-4 år!
Den är liksom gammal nästan från start. Försäkringsbolagen gör jättepengar på alla avgifter. Pengar som hade kunnat användas på annat sätt.
Veiken's Blog 
Ja du sådant fattar inte jag heller. Dom ar ju bara otyg, tacka vet jag katt lr hund. Nu snart dop. Kramar
ja du har rätt, och jag skulle aldrig skaffa möss eller annat. nej fy, kram biggan
Det finns så många konstiga försäkringar…se bara på allt som försäkras i amerikat!! Nu drar vi! Kramiz
God middag.nu är det varmnt i hjo.25grader.ha en skön lördag.kram
nog tjänas det stora pengar på djurägare, det tror jag säkert
ha en bra dag
Visst är det konstigt, vi kanske är snart där Amerika är nu. Kramiz
Jag håller inte med! Yngsta frökens marsvin fick skabb och veterinärbesöket gick löst på 1000 kronor. Teddy hade kostat 150 kronor i inköp.
Vi tvekade aldrig att ta kostnaden och vi hade gjort det även om det kostat mer. Men ibland kan det bli så dyrt av avlivning är det enda alternativet och det känns inte bra.
Så mitt råd är faktiskt att även mindre sällskapsdjur kan vara värda att försäkra.
Teddy bodde med oss i sju år!
Håller med. Jag tycker man skall tänka sig för när det gäller gamla katter och hundar också. När hunden är 7 år eller äldre blir försäkringen dyrare och egenavgiften med. När min fd hund Madde blev 8 år bestämde jag mig för att om hon efter den tiden fick någon allvarlig invärtes sjukdom så skulle jag inte hålla på och låta henne opereras etc. Jag sade därför upp försäkringen helt. Om hon hade brutit benet så hade det inte kostat mig mer än egenavgiften och kanske ett eller två års försäkringsavgift ändå. Tror många slänger pengar ur fönstret i onödan. Bra att tänka efter. Sen när jag avlivade Madde (allvarlig livmodersinflammation) så hade jag med säkerhet tagit samma beslut även om hon hade varit försäkrad. Självklart tar man en risk, man vet aldrig vad som sker, men förnuftet måste få styra om man inte är biljonär. 😉
Så fort känslor är inblandade går det väl att tjäna pengar.
Jag hade en råtta, Alea, som levde i fem år. Borde ha försäkrat henne eftersom hennes veterinärkostnader blev rätt saftiga mot slutet. Grejen är att råttor, honråttor speciellt, är väldigt intelligenta djur och extremt folkkära (eftersom dom är utpräglade flockdjur som måste bo två eller fler) och passar perfekt som husdjur.