Ett par försökte länge att få barn och efter många år fick dom adoptera en liten ny bebis. Redan efter fyra timmar fick dom blivande föräldrarna träffa det nyfödda barnet och efter en natt kom den lille till sin nya familj.
Jag kan tänka mig hur glad och lycklig den lilla familjen var ända tills bebisen var åtta månader gammal.
Den biologiska mamman ångrade sig och ville ha tillbaka sin son.
Enligt svensk lag kan allt ändras innan domen om adoption vunnit laga kraft!
Måste det ta så lång tid som åtta månader eller mer innan adoptivföräldrar kan känna sig säkra i sin föräldraroll och att barnet inte bara är ett lån?
Varför tänker man så sällan på barnen?
Veiken's Blog 
Det värsta som kan hända. Begriper inte hur i all världen man orkar skiljas från sitt barn.
Såg du inte i tv Uppdrag granskning om familjen som tog hand om två små, som de älskat som sina egna. Tills den biologiska (missbrukande mamman) ville ha dem tillbaka. Hon levde dessutom med en missbrukande, våldsam man.
Marks kommun valde prestiga framförallt. Barnen flyttades till den ena och andra familjen. Hur mår de under sina mest betydande år? Inget är klokt i detta fall.
Ja, trots alla ord om barnets bästa verkar just det att biologiskt vara förälder väga vansinnigt tungt. Jag begriper det inte. Eller ja, jag begriper det ur mammans synvinkel. Det klart att man skulle sakna sitt bortlämnade barn. Det klart att man alltid skulle undra och alltid vilja ha möjligheten att ta hand om. Men det lilla barnet som rycks upp, adoptivföräldrarna vars anknytning slagit på för fullt. Som cyniker kan jag också tänka att det ska mycket till innan ett barn i Sverige kommer i fråga för adoption. Vad säger att det inte är så att det kommer att visa sig att det inte går bra. Många frågor, inga svar.
Det är ju fruktansvärt!
Den biologiska mamman borde inte ha rätt till barnet!
😦
Vad är det som säger att denna vankelmodiga mamma inteändrar sig igen när hon inser att bebisar inte är någon leksak som man kan slänga när de är griniga, trötta och besvärliga. Barn har rätt till föräldrar inte tvärtom
Mormor
I E.M ska jag på ett sälj jobb.fast det är ju inte mitt drömyrke,man har testat det.man få stå på sig.ha en fin dag.kram
Åh jag kan knappt föreställa mig hur de måste känt. Stackars stackars de.
nej, usch det låter fruktansvärt tråkigt, så tycker jag verkligen inte att det ska gå till
Sv: tyvärr är hon allvarligt sjuk
kramar
Usch så tråkigt,,hade varit bäst om barnet fått stanna hos dom föräldrar som verkligen ville vara föräldrar,,än att komma tillbaka till en mor som inte vet vad hon vill..
Nu till något kuligare,,Grattis till Vinsten,du är snart ägare till Elvisfilmen G:I:Blues,,den är i postgången nu..Hoppas du gillar den..Kramen.
Ja det får du göra,,ditt turnr är nu 11,,du får tacka min bror det var han som snurrade hjulet..Grattis,,kommer mer Elvis om några dagar.Haé Kram
Verkar som barnen alltid kommer i andra hand. Kramiz
Å Stackars adoptivföräldrarna….och bebisen! Fasligt att det ska ta så lång tid för en process! Det är ju fel på lagen. Det hände nåt liknande för bekanta till mej, dom förlorade sin adoptivson tillbaka till barnhemmet efter att dom i över ett helt år längtat och väntat på en liten kille från Tjeckien. De hade tapetserat blått, köpt pojkgrejor och allt…för att de upptäckte sent att blivande adoptivmamman var gravid på vanlig väg (som sagts vara totalt omöjligt då hon inte kunde få barn med skadade äggstockar) och de fick en flicka(!). Allt pojkaktigt fick säljas och de sörjde sin ”förlorade son” som redan fått namn och de besökt honom på barnhemmet sedan han föddes i över ett år. Alla resor dit förgäves. Allt var ju klart förutom den allra sista etappen. Snacka om att snubbla på mållinjen. Allt för att det tog fööör lång tid att få processen klar.
Kram!
Tänk vad fruktansvärt det måste kännas resten av livet för adoptivföräldrarna.Hoppas den lille har det bra!
Sånt där borde inte få hända.De borde ha fått behålla barnet!
Kram
Ja, man undrar varför många gånger det tänks så sällan på barnen, när det gäller vårdnaden
Och 8 månader är ju en lång tid och de blivande adoptivföräldrarna hann ju fästa sig vid barnet
och barnet bli van vid dem
Vilken så otroligt svår situation…
kram
Helt fruktansvärt! Både för barnet och adootivföräldrar…alldeles för lång tid! Kramiz
Hemskt!