Veiken, bit för bit……

Det ligger en massa” om-mig-listor” ute och jag gillar att läsa, men inte att göra egna.

Nu gör jag en egen variant och ni får mig bit för bit…

Vi börjar med håret. Lockigt som bara den. Vår Herre kunde inte bestämma sig för om jag skulle bli svart eller vit, så han började med håret. Det spelar ingen roll vad jag gör med mitt hår. Det är alltid krulligt!

Rakpermanent? Tja, kan ni föreställa er ett spikrakt hår som är alldeles krulligt vid hårbottnen? UTGÅR alltså…

Fuktigt väder…..vill inte ens tänka på det. Jag har alltså inte en chans, men krullet sitter på mig och jag skulle inte vara jag utan det! 🙂

7.3 kg

Allt är relativt och 7.3 kg kan vara oerhört lite, beroende på vad man tittar på, MEN en nyfödd bebis som väger 7.3 kg är jättelikt. En grabb som såg dagens ljus i Texas, USA hade just den fördelsevikten och det första jag tänkte på var mamman – hur kunde hon föda på naturlig väg?

Det gjorde hon inte, pojken förlöstes med kejsarsnitt och vägde 1.8 kg mer än läkarna förutspått. Det kanske var metereologer som konverterat till läkare, av gissningen att döma, menar jag. En orsak till att bebisen var så stor vid födseln är att mamman fick diabetes under graviditeten.

Nu gäller det för föräldrarna att skaffa kläder i lagom storlek för den stora klump dom har fått.

Mina TVÅ barn vägde tillsammans 7.2 kg, så jag kan ju föreställa mig………..

Undrar hur stor Texasgrabben kommer att vara som fullvuxen? Kanske minst i sin bekantskapskrets….

Kan det bli bättre?

Sommarlov, glass , mormor och morfar på besök. Vilken lycka för en 7-åring! 🙂

 

 

Hemma hos mig…..

Nu är jag så nöjd med mig själv, så jag är svår att umgås med.

Jag har länge tänkt fotografera mitt hem och i alla skåp, så vi vet vad som finns om det börjar brinna, blir jordbävning, ras eller inbrott. Dessutom tänker jag lägga in bilderna i mitt försäkringsbolags digitala bankfack. Där tänker jag också lägga bilder som jag är extra rädd om. Bra va?

Tavlorna på liten tjej (jag) har inget som helst värde för någon annan, men jag skulle bli ledsen om dom brann upp. En god vän till mina föräldrar tecknade av mig och nu hänger dom på en gammal dams vägg……hur det nu går ihop?

 

I denna ljuva sommartid

Detta bildspel kräver JavaScript.

Det är så härligt att varje morgon komma ut på altanen, med en mugg kaffe i handen, och se allt det vackra!

Det är bara att njuta så länge det går!

En smart ung man

Den här unge mannen vet precis vad han vill!

Han älskar när pappa är ute och sparkar boll med honom. Det allra bästa är när pappa skjuter bollen högt upp i luften och följande samtal mellan dom två var så här:

– Luften!

– Nej, nu har jag sparkat den så många gånger och pappa är trött nu.

– LUFTEN!!!

-OK, men då vill jag ha en puss.

Den lille är inte så pigg på att bli utpressad, men efter en stund får pappa en puss och sparkar bollen jättehögt i luften.

– Nu sparkar jag en sista gång, sedan ska vi gå in och du ska äta och sedan sova.

-LUFTEN! LUFTEN!

– NEJ, nu ska vi gå in!

Den lille tänker några sekunder går fram till sin pappa och säger:

-PUSS!

Vad tror ni hände????  Utan att skvallra kan jag säga att den lille vann! 🙂

MR Africa

Mr Africa, det vilda barnbarnet som tog emot sig med pannan häromdagen, har förgyllt Krisiti Flygaredag för oss. Han låg över och nu är han hämtad av sin mamma.

Så här såg det ut för några dagar sedan, med Afrika i pannan 😉

I går hade Afrikas landmassa blivit betydligt mindre och humöret är det ingen fel på!

En olycksdag

Den här lille grabben, 7 år, har skrämt slaget på sin mormor idag. Han gick balansgång på en bänk i skolan. Ryggstödet alltså, snubblade och tog emot sig med pannan i asfalten!

Det var inte bara jag som blev rädd. Hans mamma som fick åka från jobbet fick också skrämselhicka.

Det verkar som han slipper hjärnskakning och hans kommentar när han såg sig i spegeln: Skrapsåret ser ju ut som Afrika!

Jag ber en stilla bön att han håller sig på marken hädanefter!

Jag älskar dig du lille busgrabb! ♥ ♥ ♥

På heder och samvete

Jag och drygt 3,7 miljoner andra har lämnat e-deklaration och imorgon ska alla vara inne.

Jag får som vanligt lite restskatt. Allt enligt planerna. Nu slipper jag låna ut pengar till staten, utan kan få några % ränta istället för att herr Borg drar nytta av den lilla skärv jag var skyldig och  nu har betalat in.

På heder och samvete ja….. det är inte mycket mer än att läsa igenom alla siffror och godkänna. Storebror ser ju allt, så det är en ren formsak.

Nu kan jag ägna mig åt annat än att tänka på deklarationen.

Barnbarnen exempelvis.

Näst yngsta kusinen läser för den allra yngsta.

Hör nu här så ska jag läsa för dig!

Du är bara så bäst när jag får sitta nära dig och du läser om stora traktorn.

Mina juveler…..

Natten är mörk och liten kille 1.5 år sätter i gång snacket ungefär 04.00 och förldrarna är inte särskilt pigga på snack så här dags. Pappan hämtar barnet och lägger honom mellan sin mamma och pappa.

Pappan väser: TYST, SOV! Barnet tystnar i ca 20 sekunder och börjar snacka igen. Pappan väser: TYST SOV! Detta upprepas ett antal gånger och till slut somnar lillkillen.

Efter en stund ringer pappas väckarklocka. Pappan smyger upp och när han står mitt på golvet hör han från sängen: TYST SOV!

Vilken juvel! 😉

Nästa kille 7 år är med sin mamma och handlar inför påsken. Vi måste köpa godis om det kommer påskkärringar och ringer på dörren, tycker mamman.

– Jaha, men då måste dom faktiskt betala för godiset, för vi har faktiskt köpt det, svarar den intelligente lille mannen.

En liten juvel till, som är min!

Det är fantastiskt med barnbarnen!